Stöd Oss Facebook

Vad är det för verksamhet som bedrivs av Nya Västerås Flygplats AB

Nya Västerås Flygplats AB bedriver flygplatsverksamheten på Västerås Flygplats. Bolaget hanterar allt kring de kommersiella flygplan som lyfter och landar på Västerås Flygplats, och passagerarna som åker med flygoperatörernas flygplan. Till exempel: skötsel av landningsbanor, incheckning, utcheckning, parkeringsavgifter vid flygplatsen. Bolaget innehar även de tillstånd som krävs för att klassificeras som en instrumentflygplats. Dessa tillstånd krävs för att till exempel ambulansflygplan, professionell flygutbildning, statsluftfartyg (Myndigheter så som Försvarsmakten, Polisen) eller andra kommersiella/professionella aktörer ska kunna nyttja flygplatsen. Nya Västerås Flygplats AB har också försäljning i form av bar, café och taxfree. Nya Västerås Flygplats AB säljer också call-centertjänster till mindre flygoperatörer.

Vad kostar egentligen flygplatsen?

Flygplatsen kostar cirka 25-30 miljoner per år och bekostas av överskottet från bland annat Mälarenergi och andra kommunala bolag i koncernbolaget Västerås Stadshus AB.

Västerås stad har en omsättning på cirka 10,6 miljarder (2019) och i förhållande till det är kostnaden för flygplatsen 0,24%. Omvandlat i lite mer lättbegripliga tal innebär det i förhållande att om Västerås stads omsättning vore 10.600 kronor skulle flygplatsen kosta 25-30 kronor. 

Tack vare att flygplatsen existerar genereras kommunala skatteintäkter.

Av skatteintäkterna går cirka 22 miljoner till kommunen, 12 miljoner till region Västmanland och 56 miljoner till staten. Sammanfattningsvis innebär det att flygplatsen genererar en samhällsekonomisk vinst.

Källor: Västerås stads årsredovisning 2019, ITA Utveckling Rapport 2017.

Se vår tecknade 5-minutersvideo om flygplatsens ekonomi här

Är de kommersiella flygen en kostnad för skattebetalarna?

Nej det är inte tillåtet enligt EU och vi följer dessa regler. Det kommersiella flyget betalar för sig och ger flygplatsen ett överskott på ca 7 Mkr beroende på hur mycket trafik det är.

Vad innebär flygplatsen för vår beredskap?

Någon sådan analys har inte gjorts. Men vi vet att ambulansflyg, brandflyg, polisflyg, kustbevakning, försvaret och frivilliga flygkåren nyttjar Västerås Flygplats frekvent idag. Västerås Flygplats används för tankning av flyg och helikoptrar. Om Västerås flygplats försvinner måste brandflyg tanka vid någon annan flygplats vilket förlänger tiden för släckningsarbetet. Arlanda har för mycket trafik för att det ska kunna ske smidigt.

Varför vill inte regionen vara med och betala?

Regionen har inte tagit ställning till att medfinansiera eller bli delägare eftersom inte Västerås kommun har inkommit med någon officiell fråga. Regionen behöver utreda hur en sådan ekonomisk överenskommelse skulle kunna se ut innan de kan ta ställning.

Varför kan man inte använda helikopter för sjuk- och organtransporter?

Det kan man och det gör man. En helikopter kan landa på fler ställen än ett flygplan och för korta sträckor kan det alternativet vara det bästa. Men när det behövs långa och snabba transporter så är flyget bäst. Flyget kan också landa i alla väder vilket inte är fallet för helikopter, men det förutsätter en instrumentell flygplats. Helikopter och flyg kompletterar varandra och båda transportsätten behövs. Om inte Västerås Flygplats finns så förlängs restiden med över en timme.

Om man lägger ner Hässlö flygplats så kan väl ambulansflygen använda Johannisbergs flygfält?

Nej, ambulansflyget har vissa krav ställda på sig. Dels måste det vara en instrumentell flygplats för att kunna landa även i dåligt väder, sedan är flygfältet för kort för de flesta plan som används. Vidare krävs räddningstjänst på plats, möjligheten att kunna tanka, samt att banan snöröjs och hålls i gott skick.

Kan man bygga bostäder på marken?

Nja, det är ytterst tveksamt. Dels är marken förorenad efter att varit plats för flygverksamhet i över 90 år och flygplatsen ligger på mark som tidigare varit en vik i Mälaren. Att sanera och påla skulle bli enormt kostsamt. Vi talar här om hundratals miljoner.

Vad blir det för kostnader vid en nedläggning?

Det vet vi inte ännu eftersom ingen konsekvensanalys är gjord. Men flygplatsbolaget och flygfastighetsbolaget har bokförda materiella tillgångar på 218 miljoner kronor. De kommer att behöva skrivas av och blir då en kostnad för Västerås Stad. Sedan har vi kostnader för rivning, deponi, uteblivna hyresintäkter och sanering som troligtvis kommer att vara hundratals miljoner om man jämför med andra nedlagda flygplatser. Vi förlorar också de samhällsekonomiska vinsterna av att ha en flygplats. 2017 var dessa 60 miljoner/år (se tabell nedan).

Vad är flygplatsen värd? 

Det är inte lätt att svara på. I Sälen byggdes nyss en mindre och enklare flygplats än den vi har i Västerås och kostnaden för den landade på ca 750 miljoner kronor. Västerås Flygplats är större och mer avancerad så prislappen skulle uppgå till över en miljard. Sedan bör man ta med i beräkningen all annan verksamhet som finns kopplat till vår flygplats och de investeringar som gjorts i dem.

Kommer de pengar som lagts på flygplatsen automatiskt läggas på skola/ vård och omsorg?

Nej, idag täcks underskottet på flygplatsen med överskott från andra kommunala bolag i koncernbolaget Västerås Stadshus AB. Om inte flygplatsens underskott fanns så skulle stadens bolag behövt betala ca 5 Mkr mer i skatt. Det som sedan skulle bli kvar går då i första hand till bolagen. Flygplatsens ca 20 Mkr kommer inte att påverka kommunens vård, skola och omsorg som kostar 6,7 miljarder.

Vad sades egentligen efter senaste valet? Vad var överenskommelsen i den så kallades ”punkt 140?

I punkt 140 står: En nedtrappning av koncernbidraget till flygplatsbolaget ska ske under mandatperioden. År 2022 ska flygplatsbolaget klara sig på ett koncernbidrag på väsentligt mindre än 15 miljoner kronor. Delmål är: 20 miljoner 2019 och 15 miljoner 2021. Toleransen mot avvikelser från målen kommer framöver att vara låg från ägarens sida. Inga subventioner ska gå till linje- eller charterflyg (passagerarflyg). Det nuvarande avtalet om passagerarflyg ska tillåtas löpa ut, och någon förlängning får inte ske om inte samtliga partier i den styrande koalitionen är överens om att det, och bedömer det som en uppenbart positiv ekonomisk affär. Likaså får inga nya avtal om passagerarflyg ingås om inte samtliga partier i den styrande koalitionen är överens om det, och bedömer det som en uppenbart positiv ekonomisk affär. Brandflyg och sjuktransporter med flyg fortsätter liksom skolflyg och fritidsflyg. Samtliga dessa verksamheter måste dock i framtiden betala självkostnadspris för de flygplatstjänster de utnyttjar. Under mandatperioden skall kontakt tas med regionen om ett gemensamt ansvar för samhällsviktiga funktioner på flygplatsen.
Kommentar: Flera saker i punkten är med facit i hand dåligt genomtänkta. T.ex. Är det för mycket begärt att aktörerna ska betala självkostnadspris. Så sker inte med annan infrastruktur så som hamnar eller vägar. Med detta resonemang skulle vi ha betalbås även på våra cykelbanor.
Det framgår i punkten att regionen ska kontaktas. Regionen har dock inte fått en formell förfrågan från kommunen kring huruvida man kan tänka sig att medfinansiera flygplatsen eller ej.
Summa summarum har den styrande majoriteten valt att ta fasta på det ekonomiska i punkt 140 och fritt göra tolkningen att flygplatsen ska läggas ned om kostnaderna inte minskar. Detta utan att ställa frågan till regionen om medfinansiering.

Vad är instrumentell flygplats egentligen?

Godkänd enskild flygplats, allmän flygplats eller militär flygplats som upplåtits för civil luftfart, och där flygtrafikledningen utövas av personal som är godkänd för sådan ledning. En flygplats klassificeras som instrumentflygplats när en instrumentinflygningsprocedur är etablerad och erforderlig utrustning är installerad och godkänd för operativt bruk till minst en banriktning. I korthet innebär det att flygtrafiken kan landa även i dålig sikt, till skillnad mot exempelvis ett flygfält där piloterna enbart förlitar sig på vad de faktiskt ser.

Vilka intäkter får kommunen av flygplatsen?

2017 gjordes en analys av ITA Utveckling AB som visade att flygplatsen genererade en samhällsekonomisk värde på 89,6 miljoner kronor. När koncernbidrag och statligt bidrag dragits av är den samhällsekonomiska vinsten 60,1 Mkr. Den uträkningen är baserad på att flygplatsen gett 216 årsarbeten. Idag skulle vinsten bli högre. Kommunen betalade 2017 ett koncernbidrag om 28,4 Mkr, vilket resulterade i ett minusresultat om -6,7 Mkr. 2019 uppgick koncernbidraget till 23,7 Mkr. Se tabell.

Hur påverkas länets attraktivitet och regionala utveckling av flygplatsen?

Västerås är Sveriges femte största stad belägen i vårt lands största tillväxtregion Mälardalen där 1/3 av landets befolkning bor inom en radie av 15 mil. Det regionala flygandet kommer sannolikt att öka i och med att flyget blir elektrifierat inom 10-20 år. Västerås och Västmanlands näringsliv och besöksnäring har alla möjligheter att växa och utvecklas tillsammans med den flygutvecklingen.

Kostar all infrastruktur?

All infrastruktur kostar. Cykelbanor, vägar, tågstationer etc. Syftet med infrastruktur är inte att den ska gå plus resultatmässigt. Syftet med infrastruktur är att möjliggöra för verksamheter att etablera sig i staden.

Tack vare flygplatsen får vi fler invånare i kommunen och tillgång till ambulans (vård), fem flygskolor (skola) och skatteintäkter till alla övriga behov (t.ex. omsorg) samt en rad andra verksamheter så som helikoptrar, beredskap, museum och Sveriges största flygförening.

Det är ju dåligt för miljön att flyga, hur kan man då motivera att Västerås ska ha en flygplats?

Flyget genomgår just nu ett tekniksprång. I Sverige har man satt upp ett mål med fossilfritt inrikesflyg före 2030 och utrikes 2045. OSM Aviation Academy som är en av Skandinaviens största flygskolor belägen på Hässlö, har redan beställt 60 elflyg, varav cirka 20 till Västerås. Västerås historia har under de senaste århundradena och framförallt genom ABBs etablering legat i industrialiseringens framkant. Tillsammans med Northvolt, ser vi stora möjligheter att Västerås kommer vara drivande i utvecklingen av elflyg och annan flygrelaterad teknik. Vi är också duktiga på biobränsle och vi ser gärna en utveckling av biojet. Västerås kan vara en av noderna som driver utvecklingen av klimatsmart flyg framåt i Sverige.

Hur många livnär sig tack vare flygplatsen?

På själva flygplatsbolaget jobbar ca 30 personer. Därutöver har ytterligare över 200 personer sin försörjning via alla de företag och föreningar som återfinns på Hässlö och/eller har koppling till flygplatsen.