Stöd Oss Facebook

Ambulansflyg

I genomsnitt sker mellan en och två ambulans/medicinflygningar per vecka till eller från Västerås flygplats. Med dessa flygningar transporteras till exempel organ och patienter, men även läkarteam och specialutrustning.

Det är i många fall viktigt att hålla nere tiden mellan sjukhusen då detta minskar risken för komplikationer. Skulle man istället använda till exempel Arlanda så ökas båda transporttiden, och samtidigt skulle man tvingas använda sig av vägambulanser i högre utsträckning vilket tar av en redan hårt belastad vägambulanskapacitet.

Se filmen där några människor delar med sig av sina erfarenheter om ambulansflyget: Klicka här

En färsk riskanalys av region Västmanland visar på nackdelarna vid en nedläggning.

Nedanstående text är en sammanställning av den live-intervju som genomfördes den 17:e mars 2021 med befälhavaren/ambulansflygpiloten Johan Enér samt överläkaren i flygtjänst Kolja Gilli.

  • De opererar på kommersiella flygplatser med inflygningshjälpmedel, avisning, snöröjning, flygtrafikledning, räddningstjänst mm (Detta finns inte på Johannisbergs flygfält).

  • Alla som flygs med ambulansflyg har ett vårdbehov under själva resan

  • De har en fullt utrustad IVA-plats (Dock begränsad jämfört med den som finns på sjukhuset)

  • Ibland är det riktigt akut/tidskritiskt i ca 10 % av fallen. Det som ej är akut/tidskritiskt är ca 80 % och 10 % är däremellan.

  • Är mer än dubbelt så snabba som helikoptern och drar hälften så mycket bränsle.

  • Helikoptern har sämre räckvidd, är känslig för dåligt väder, behöver god sikt, kan inte flyga i låga moln eller alls på vintern vid nederbörd eller moln. (har ingen avisning)
    Flygplan och helikoptrar är bra på olika saker och båda behövs. De kompletterar varandra.

  • Även ambulanshelikoptern blir drabbad vid en nedläggning. Den får inte flyga till vårt sjukhus i dåligt väder, och behöver alltid en alternativ landningsplats med inflygningshjälpmedel bränslet ska räcka. Detta skulle påverka Västmanlänningar som behöver blir sjuka eller skadade vid dåligt väder.

  • Ofta sker transport till högre vårdnivå på annat sjukhus. Vi har väldigt centraliserad sjukvård i Sverige. Vissa speciella behandlingar görs bara på fåtal platser i vårt avlånga land. T.ex. måste barn-hjärt-kirurgin utföras i Göteborg och i Lund.

  • Alla hjärt- och lungtransplantationer sker i Göteborg (25-30 min från Landvetter) och Lund (Sturup 30 min med bil). Efter transplantationen är patienten sjuk, vårdkrävande och behöver transport hem till Västerås/Västmanland.
    Om sedan någon avstötningsreaktion eller annat börjar inträffa måste patienten tillbaka till transplantcentrum och då är patienten, väldigt sjuk och behöver vård under resan.

  • Blir man sjuk på resande fot har man rätt till hemtransport. Är det utanför norden är det viktigt att hem eller rese-försäkringen är i ordning, annars får man stå för kostnaden själv.

  • Region Västmanland har tillsammans med alla andra regioner köpt sex (6) ambulansflyg. Just nu pågår en nationell satsning vilket är motsägelsefullt om Västerås flygplats samtidigt stängs ned.

  • Färden med ambulansflyg är oftast ganska skonsam. Planet går stadigt och stabilt rakt fram, jämfört med en ambulans, som har mycket sämre komfort, då den accelererar, bromsar (ibland tvingas tvärbromsa), svänger och det finns pott-hål. Detta påverkar speciellt, mycket instabila patienter, t.ex. de med en skallskada.

  • Belastningen på patienten blir högre ju längre transporttiden är.
    Patienten har ofta ont, t.ex. vid en revbensfrakturer. Det krasar i kroppen vid lyft. Hen är ofta orolig, illamående och patienter själva säger att de sällan vill åka ambulans längre sträckor.

  • Region Västmanland äger ingen helikopter. Ibland hyr de en från Uppsala men det händer att den inte är tillgänglig. Flygplanen i södra Sverige (däribland Västmanland) delar däremot regionerna på.

  • När en akutambulans är på Arlanda för hämtning/lämning, blir den borta från Västerås i minst 3-4h. Alltså blir det då en brist på akutambulans i Västerås under den tiden, vilken skulle kunna behövas vid hjärtstopp, olyckor osv.

  • Detsamma gäller den narkossköterska, barnmorska eller läkare som följer med i ambulansen.
    På sträckor över cirka 15 mil blir flygplanstransport som regel dessutom billigare än vägtransport.

  • Statistiken för antalet ambulansflygningar är komplex och region Västmanland underskattar det verkliga behovet av ambulansflyg. Deras bedömning ligger under det dokumenterade antalet landningar som endast ambulansflyget gör på Västerås Flygplats. Att statistiken skiljer sig åt beror på att regionen endast räknar de transporter som de betalar för (patienter folkbokförda i Västmanland). För att få rätt volym behöver statistik samlas från fler källor, t.ex. styrs flyget ibland över till en annan flygplats för att Hässlö tex är stängd på natten. [anm: snittet för antalet ambulans-/medicinflygningar till/från Hässlö är 67 st (varav 54 flygplan) per år under perioden 2014 – 2020.]

  • Transporttiden är från sjukhus till sjukhus ska vara så kort som möjligt! Den är en riskfaktor och viktig för patientsäkerheten.
    Tiden utanför är ofta en farlig miljö, jämfört med att ligga still i en säng på ett sjukhus.
    Via Arlanda förlängs resan med över en timme.
    Enligt en stor studie i Kanada, uppstår en allvarlig behandlingskrävande komplikation, en (1) gång per var 12e transport, om transporttiden förlängs med en timme.
    Med andra ord blir det alltså en allvarlig behandlingskrävande komplikation per var 12e transport.

  • Förutsättningarna för att ge vård i en ambulans eller ambulansflyg är sämre än då patienten ligger i en stillastående säng. Det blir svårt att åtgärda komplikationer som uppstår under resan. Man har begränsat med resurser, det är en rörlig miljö och man kan inte skicka någon kollega om något skulle saknas.

  • Om det blir ett hjärta eller lunga tillgängligt för en Västeråsare på Sahlgrenska eller Skånes Universitetssjukhus kommer tiden inte riktigt att räcka till. Hjärtat klarar sig 4 timmar och organet dör sakta utanför kroppen.
    Ett organ som vistas utanför kroppen en timme mer försämrar utsikterna till ett lyckat resultat när vi donerar organ till sjukhus som ligger längre bort. Ett hjärta som befunnit sig en timme utanför kroppen är i bättre kvalité än ett hjärta som befunnit sig 3h 59 minuter utanför kroppen.

  • Gävleborg som är med i kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg har investerat skattebetalarnas pengar i ambulansflyg och där bygger man nu upp en ännu högre beredskap. Dock har man inte längre en egen flygplats vilket skapar problem. Man får istället köra bil ner till Arlanda.

  • I media kan läsas att de nu ångrar sig och saknar sin flygplats.
    Man har även haft stora problem med överbeläggningar av Covid-patienter och tvingats att betala för att sina patienter ska transporteras och omhändertas på andra sjukhus. Detta ökar riskerna avsevärt för dessa mycket svårt sjuka och sköra människor.

  • Västervik lade ner sin flygplats för några år sedan. Nu arbetar man för att återigen öppna den, då man har upptäckt att det blivit besvärligt och ställde till stora problem med att landa i Norrköping och sedan transportera patienten på väg till Västervik. Hudiksvall lika så, men de har det ännu mer besvärligare att öppna upp då flygplatsen tyvärr har sålts.